Artificiell intelligens

Det område inom digitalisering som många bedömer utvecklas snabbast just nu är artificiell intelligens (AI).

Det finns många definitioner på AI. Men man brukar syfta på att maskiner kan utföra uppgifter som normalt associeras med att människor utför dem. Det gäller ofta uppgifter som kräver förmåga till resonemang. Typiska områden kan vara klassificering, diagnostisering och att göra prognoser.

AI har varit ett forskningsområde i flera decennier. Högt ställda förväntningar på möjliga användningsområden för AI ledde tidigt till en besvikelse över uteblivna tillämpningar. Samtidigt har många tillämpningar av AI skett ”under huven” i olika lösningar, vilket gjort att de förblivit okända för användaren. Under de senaste åren har forskningen gått snabbt framåt, många nya tillämpningar tillkommit, befintliga förbättrats och optimismen ökat. Befintliga och kommande tillämpningar finns inom många olika områden som t.ex. självkörande bilar, översättning i realtid, sofistikerade produktval, förbättrad stadsplanering, förbättrade ekonomiska modeller, förbättrad klimatforskning och säkerhetsanalyser.

Att utvecklingstakten inom AI ökat har flera orsaker. Förutom forskningsframsteg inom bland annat neuronnät, maskininlärning och kognitiva system så har många yttre faktorer möjliggjort framstegen. Beräkningskraft, lagringsutrymmen och datamängder blir alla större. Framförallt är stora datamängder ofta nödvändiga för systems inlärning, förutom befintliga datakällor har nya källor som sakernas internet tillkommit.

Vidare medför förbättrad mobilitet nya tillämpningar för bild- och taligenkänning liksom personliga assistenter som Siri från Apple. Denna utveckling förväntas bland annat leda till att interaktionen med datorer och andra hjälpmedel alltmer övergår till att vara röststyrd.

Liksom digitalisering i allmänhet ger AI möjlighet till effektivisering och kvalitetsförbättringar. Digitaliseringen har också inneburit möjligheter till individualisering, det har blivit enklare att ge varje kund eller medborgare service utifrån sina speciella förutsättningar och behov. AI är väl anpassat att förstärka även individualisering. Det gäller t. ex. inom undervisning, kundtjänst, sjukvård och socialvård. Ett exempel på individualisering kan vara en vanlig sökning med Google som tar allt mer hänsyn till personens sammanhang i form av tidigare sökningar, preferenser, geografiska position med mera.

Många AI-tillämpningar utvecklas som stöd och förstärkning i de arbetsuppgifter och processer människor utför, snarare än autonoma system eller ersättare. Det kan ta sig i uttryck som samarbete mellan människa och maskin för ett förbättrat beslutsfattande, s. k. kognitiva kompanjoner. Tillämpningar för detta kan finnas för jurister, företagsledare och för många andra tjänstemäns arbetsuppgifter.

De flesta stora it-företag har under den senaste tiden på olika sätt uttalat att deras fortsatta framgång i första hand beror på hur de lyckas med AI. Därför sker nu mycket stora AI-investeringar av bland annat Google, Apple, Facebook, Amazon, Microsoft, IBM, Tesla, Twitter, Intel och Nvidia. Uppköpen av specialiserade AI-företag har också ökat liksom konkurrensen om den bästa kompetensen. Flera av de ledande företagen har på olika sätt valt att tillgängliggöra sin källkod inom AI. Förutom it-företagen investerar också företag inom t. ex. bil- och flygindustri liksom oljebolag, banker och försäkringsbolag inom AI.

Konsultföretagen McKinsey och Gartner ser att AI kommer att ha en lika genomgripande betydelse för organisationer och individer som mobilitet. Inget annat område inom digitalisering förväntas få ett lika stort genombrott de närmaste åren.

Även på politisk nivå har intresset ökat betydligt de allra senaste åren. Obamaadministrationen har nyligen tillsatt ett utskott för att undersöka hur man kan dra nytta av AI för att bl.a. öka innovationstakten och för förbättrad service till medborgare. Det finns en stor tilltro till att AI dramatiskt ska förbättra vardagen för medborgarna inom områden som utbildning, sjuk- och hälsovård, socialtjänst, smarta städer, rättsväsende och miljöarbete.

Flera av de större initiativen från Obamaadministrationen är också helt beroende av AI, det gäller t. ex. ”Precision Medicine Initiative” och ”Cancer Moonshot”. Eftersom man ser att AI kommer att få många politiska konsekvenser och troligen påverkar styrning och lagstiftning vill man föra en diskussion om möjligheter och konsekvenser brett bland allmänheten. Detta har bland annat resulterat i en serie seminarier om AI i offentlig sektor under sommaren 2016 runt om i USA som varit öppna för allmänheten.

En potentiell utmaning är att AI-tillämpningar, pga. av sin komplexitet, ger förslag till beslut där den bakomliggande logiken inte är helt transparent eller lätt att förklara. Det kan gälla t. ex. en individs kreditvärdighet, en anställningsprocess eller ansökan till högre utbildning. Det diskuteras därför i USA att införa ett etiskt ramverk för utveckling av AI-tillämpningar.

Även troliga förändringar på arbetsmarknad och lagstiftning studeras. Enbart exemplet med självkörande bilar förväntas få konsekvenser för stadsplanering, försäkringar, ägandeformer för bilar, taxireglering och lagar avseende fordons framförande.

Eftersom flera forskare, debattörer och företag i USA ser att AI kan få än mer djupgående konsekvenser för samhället än digitalisering i allmänhet vill man dels få en bred debatt men också sprida kunskaper om området till medborgare och folkvalda. För att ta ett exempel; AI har en stor potential att hjälpa sjukvården att ge betydligt bättre vård men samtidigt kommer det att vara svårt att dra nytta av detta om det skulle visa sig att patienter och sjukvårdspersonal saknar förtroende för dessa tillämpningar.

Enheten för e-förvaltning kommer under hösten att studera AI:s möjligheter och konsekvenser för Sverige i allmänhet och svensk statsförvaltning i synnerhet. Vi kommer då bland annat att studera forskning och utveckling i USA.

För den som är intresserad att följa aktuell debatt inom området finns nyutgiven litteratur som snabbt fått stort genomslag, bl. a.

Nick Bostrom (2014), Superintelligence
Erik Brynjolfsson & Andrew McAfee (2014), The Second Machine Age
Pedro Domingos (2015), The Master Algorithm
Stefan Fölster (2015), Robotrevolutionen
Kevin Kelly (2016), The Inevitable
Nils J. Nilsson (2009), The Quest for Artificial Intelligence

Email this to someonePrint this pageShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn