Bedömning av digital mognad ökar kunskapen och skapar engagemang

Dagens gästbloggare är Katarina von Goës, utlånad till enheten för digital förvaltning från Skatteverket där hon arbetar som strateg. Katarina har under många år arbetat med digitaliseringsfrågor i statsförvaltningen. Katarinas inlägg utgår från hennes egna infallsvinklar och erfarenheter. Innehållet speglar inte med nödvändighet regeringens eller Regeringskansliets ställningstaganden.

Ingen har undgått att digitalisering för med sig dramatiska förändringar i vår omvärld där hela branscher påverkas och nya globala företag växer rekordsnabbt. Digitalisering förändrar beteenden och leder till förändrade förväntningar även på offentliga aktörer.
Inom många myndigheter och kommuner pågår för närvarande intensiva funderingar på vad digitalisering innebär för oss, hur vår verksamhet påverkas, vilka anpassningar vi behöver göra. I vissa verksamheter är det fortfarande eldsjälar eller olika grupperingar som driver på medan digitalisering hos andra har hamnat på ledningens agenda. Den digitala mognaden varierar även om utmaningarna ofta är påfallande lika. Det kan vara en lång resa för en organisation att inse kraften i digitaliseringen. Att digitalisering inte är en IT-fråga eller att digitalisering inte handlar enbart om intern effektivisering eller antalet e-tjänster. För många kommer insikterna att leda till att en digital transformation av verksamheten blir nödvändig., vilket innebär att kraftiga anpassningar av verksamheter kommer behöva göras.

En fråga som jag ofta får är ”var ska man börja?”. Ett sätt att få fart på diskussionerna internt är att genomföra en mognadsmätning av sin verksamhet. På Skatteverket har vi testat olika modeller för att bedöma den digitala mognaden. Faktorer som kan bedömas är t.ex. automatisering av tjänsterna, användning av digitala kanaler för att nå kunder, arbetet med kundupplevelsen, agerande i sociala medier, arbetssätt, vision och strategi, förutsättningar i styrning och organisation, samarbete samt kompetens. Genom att diskutera olika aspekter av digitalisering tillsammans med nyckelrollerna bidrog det till att öka kunskapen om digitalisering i organisationen. Det ledde bland annat till insikterna om att myndigheten behöver arbeta mycket mer med kundinvolvering och avancerad dataanalys för att kunna utföra sitt uppdrag effektivt även i framtiden.

Ekonomistyrningsverket arbetar med att utveckla en modell för bedömning av digital mognad. Min förhoppning är att det snart kommer finnas en modell som inte enbart används av controllers för uppföljning utan även blir ett verktyg som ger stöd och inspiration. Att det är efterfrågat fick jag uppleva nyligen på en träff med ett femtiotal deltagare från myndigheter och kommuner. Ett av ämnena som diskuterades var just digital mognad. Under mötet diskuteras denna mognadsmodell som bland annat återfinns i årets Desi-mätning och som har ursprung i forskning från MIT Sloan.

Digital Advantage, Capgemini Consulting & The MIT Center for Digital Business, 2012
Grafik: Digital Advantage, Capgemini Consulting & The MIT Center for Digital Business, 2012

Även om Sverige hamnar högt upp i internationella mätningar upplevde merparten av deltagarna att utveckling fortfarande i många fall bedrivs i separata stuprör inom myndigheterna vilket också speglas i utformningen av tjänsterna. De flesta utryckte att deras organisation befinner sig i kategorin ”fashionistas” i modellen ovan.

Flera av aktörerna arbetar aktivt för att öka sin digitala mognad och skapa förutsättningar för att kunna utveckla bättre tjänster i framtiden. Det handlar om åtgärder inom allt från att börja arbeta med kundresor, minska teknisk skuld till att anpassa styrningen. Här tror jag att vi har mycket att lära av varandra och mycket av arbetet kommer behöva göras tillsammans av olika aktörer i samhället. Genom mitt uppdrag på enheten för digital förvaltning hoppas jag kunna bidra till ökad digital mognad, lärande och samarbete mellan olika aktörer. Om du har tankar och förslag hur det skulle kunna gå till skriv gärna några rader i kommentarfältet.

Tips: på Youtube hittar du en inspelning med forskaren George Westerman från MIT Sloan som tillsammans med flera har tagit fram mognadsmodellen.

Email this to someonePrint this pageShare on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Ett svar på “Bedömning av digital mognad ökar kunskapen och skapar engagemang”

  1. Baserat på min erfarenhet är det viktigt att man verkligen tänker digitalt först och inte digitalisera det vi har i form av processer och tekniker eftersom digitalisering utan Digitalt Först tänk tenderar till att bli resurskrävande och sällan med uppskattade effekter. Detta är dock enklare sagt än gjort och det är därför viktigt att återkomma till dessa frågeställningar och utvärdera att man inte fastar i gamla hjulspår.

    Ett vanligt tecken på att man försöker digitalisera en analog företeelse snarare än att man försöker lösa ett behov Digitalt Först är när medlet blir målet. Detta är inte minst tydligt när man sett en framgångsrik lösning i en annan organisation och vill införa den. Det i sig är ju inte fel – att lära av andra är en viktig egenskap – men när kopierandet av den andra lösningen blir ett mål i sig är risken att man missar det som skapade framgången hos den andra organisationen. Det som skapar framgång i ett kontext behöver inte innebära framgång på en annan plats, vid en annan tidpunkt och i en annan organisation.

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.