Nyheter inom teknik

Här samlar vi de senaste nyheterna kring teknik och annat relevant.

Just nu visar vi nyheter från IDG, Di Digital, Tekniknytt, och NyTeknik.

IDG

  • Även cyberkriminella använder AI för effektivisering

    Cyberbrottslingar börjar använda artificiell intelligens för att göra sin verksamhet mer effektiv, och deras användning går långt utöver att skapa bättre bete för nätfiske. Precis som i legitima verksamheter har diskussionerna om AI bland brottslingar accelererat i år jämfört med 2023, rapporterar forskare från cybersäkerhetsgruppen Intel 471 i en ny studie. Hotaktörer följer noga med, och de experimenterar, säger forskarna. Vissa hotaktörer hävdar att de använder AI för aktiviteter som att skapa deepfake-videor, besegra ansiktsigenkänning och sammanfatta data som stulits i dataintrång. Andra bygger in AI i sina hackningsverktyg eller skapar skadliga chattbotar. I studien sägs dock: ”Den kanske mest observerade påverkan som AI har haft på cyberbrottslighet har varit en ökning av bedrägerier, särskilt de som utnyttjar deepfake-teknik.” Några av dessa bedrägerier har kostat liv, säger studien. Till exempel använder en grupp cyberbrottslingar som kallas Yahoo Boys, främst baserade i Nigeria, deepfakes i romantik- och sextortionsbedrägerier, och vinner offrens förtroende med falska personas. De övertalar ofta dessa offer att dela komprometterande foton, som de sedan hotar att offentliggöra om de inte får betalt. Intel 471 sa att många av de utsatta offren är minderåriga och i vissa fall har de begått självmord. Deepfake-erbjudanden har ökat betydligt sedan januari 2023, enligt studien, och de har blivit billigare. En hotaktör hävdar att han genererar ljud- och video-deepfakes med hjälp av ett AI-verktyg för mellan 60 och 400 dollar per minut, beroende på komplexitet, ett fynd jämfört med 2023-priserna. Andra hotaktörer erbjuder bland annat en prenumerationstjänst som kostar 999 dollar per år för 300 ansiktsbyten per dag i bilder och videor. Andra använder AI i bedrägerier med komprometterad e-post (BEC) och dokumentbedrägerier. En av dem ska enligt studien ha utvecklat ett verktyg som använder AI för att manipulera fakturor, avlyssna kommunikation mellan parter och ändra information som bankkontonummer för att omdirigera betalningar till bedragarna. Produktivitetsvinster ”Verktyget för manipulering av fakturor påstås ha en rad olika funktioner, inklusive möjligheten att upptäcka och redigera alla PDF-dokument och byta ut internationella bankkontonummer (IBAN) och bankidentifieringskoder (BIC)”, heter det i studien.  Verktyget erbjuds på prenumerationsbasis för 5 000 dollar per månad eller 15 000 dollar för livstids tillgång. Om det här verktyget fungerar som utlovat uppfyller detta ett ofta citerat användningsfall av AI för produktivitetsvinster, om än här i ett kriminellt sammanhang. En annan brottsling hävdar att han använder Metas Llama-modell för att extrahera de mest känsliga uppgifterna från frukterna av ett dataintrång för att använda för att pressa offret att betala lösen. Men, konstaterar Jeremy Kirk, analytiker på Intel 471, kanske inte alla påståenden om AI-användning är korrekta.  – Vi använder ordet “påstås” för att visa att det är ett påstående som görs av en hotaktör och att det ofta är oklart exakt i vilken utsträckning AI har införlivats i en produkt, vilken LLM-modell som används och så vidare”, säger han.  – När det gäller frågan om utvecklare av cyberbrottsverktyg hoppar på tåget för att uppnå kommersiella fördelar, verkar det finnas genuina försök att se hur AI kan hjälpa till i cyberbrottslig verksamhet. Underjordiska marknader är konkurrensutsatta och det finns ofta mer än en leverantör av en viss tjänst eller produkt. Det är till deras kommersiella fördel att deras produkt fungerar bättre än någon annans, och AI kan hjälpa till. Intel 471 har observerat många påståenden som är tveksamma, inklusive ett av fyra datavetare från University of Illinois Urbana-Champaign (UIUC) som påstår sig ha använt Open AI:s GPT-4 LLM för att autonomt utnyttja sårbarheter i verkliga system genom att mata LLM med CVE-meddelanden (Common Vulnerabilities and Exposures) som beskriver brister. Intel 471 påpekar dock: ”Eftersom många av de viktigaste delarna av studien inte publicerades – till exempel agentkoden, uppmaningarna eller modellens resultat – kan den inte reproduceras exakt av andra forskare, vilket återigen inbjuder till skepsis. Automatisering Andra hotaktörer erbjöd verktyg som skrapar och sammanfattar CVE-data, och ett verktyg som integrerar vad Intel 471 kallar en välkänd AI-modell i ett multifunktionellt hackverktyg som påstås göra allt från att skanna nätverk och leta efter sårbarheter i innehållshanteringssystem till att koda skadliga skript. Författarna till studien lyfter också fram några av de nya risker som uppstår i takt med att AI-användningen ökar, till exempel att rekommendationer från Googles nya AI-drivna sök  leder användare till skadliga webbplatser och sårbarheter i AI-applikationer. Dessutom observerades att nationalstater och andra skadliga aktörer använder LLM:er för flera olika typer av attacker. Studien citerar offentliga blogginlägg från Microsoft och Open AI som specifikt identifierade fem statssponsrade grupper, en vardera från Ryssland, Nordkorea och Iran, och två från Kina. För att motverka detta, konstaterar studien, har myndigheter som US Federal Communications Commission, US Department of Homeland Security, den brittiska regeringen och andra inlett åtgärder för att övervaka och reglera AI för att säkerställa dess säkerhet och trygghet. Det kommer bara att bli värre Intel 471 drar slutsatsen att även om AI tidigare bara har spelat vad de kallar ”en liten stödjande roll” i cyberbrottslighet, så har teknikens roll vuxit. Företagets analytiker förväntar sig att deepfakes, phishing och BEC-aktiviteter kommer att öka, tillsammans med desinformationskampanjer som drivs av LLM:s förmåga att generera innehåll. Och, tillägger företaget, ”säkerhetslandskapet kommer att förändras dramatiskt när en LLM kan hitta en sårbarhet, skriva och testa exploateringskoden och sedan autonomt utnyttja sårbarheter i naturen.” – Maskininlärning och teknik som kallas AI har cirkulerat i säkerhetsbranschen under lång tid, från att bekämpa skräppost till att upptäcka skadlig kod, säger Kirk.  – AI kan åtminstone bidra till snabbare attacker, men också till snabbare försvar. Det kommer att finnas tillfällen då angriparna tar överhanden och försvararna kommer ikapp, men det är inte helt olikt den situation vi befinner oss i nu. – Hur cyberbrottslingar kan använda AI kommer också att bero på tillgången till LLM:er och AI-modeller med färre skyddsräcken och som tillåter uppmaningar om information eller kod som kan hjälpa till vid skadlig användning.

  • Nordiska beslutsfattare gillar generativ AI – men har inte förberett sig 

    Samtidigt som många företag inte ännu implementerat generativ AI så planerar 84 procent att investera i det under 2024-2025.  26 procent av dem planerar att rulla ut generativ AI som inbyggd funktionalitet på företagsnivå. Det visar en undersökning bland 100 beslutsfattare inom strategi för generativ AI  och dataanalys i Norden som gjorts på uppdrag av SAS Institute.  Totalt har fem procent implementerat generativ AI fullt ut på sina företag medan 40 procent har börjat prova på.  Men samtidigt som många står i begrepp att investera i den nya tekniken är det få som känner att de förstår den. 87 procent uppger att de inte fullt ut förstå generativ AI eller hur teknikan kan komma att påverka affärsprocesserna.  Bara tio procent har förberett sig  när det gäller att följa de regler som omgärdar generativ AI och 95 procent saknar ett ramverk för styrning.  Det finns också en oro kring datasekretess, det uppger 75 procent och 77 procent pekar på säkerheten som ett problem. Färre än fyra procent har tränat sin organisation för att övervaka och styra generativ AI och 74 procent saknar funktionalitet för att kunna övervaka sin generativa AI kontinuerligt. 

  • Skatteverket får fatta fler automatiserade beslut

    Den svenska regeringen har nu fattat beslut om en förordningsändring för att effektivisera Skatteverkets verksamhet. Ändringen innebär att Skatteverket ges förutsättningar att öka graden av automatisering i vissa beslutsprocesser genom att den maskinella hanteringen kan öka i handläggningen och effektiviseringen. Ändringen grundar sig i ett eget förslag från Skatteverket. – Produktivitet är avgörande för den ekonomiska utvecklingen och en viktig del handlar om att öka produktiviteten hos våra myndigheter. Därför är det så bra att Skatteverket nu kommer kunna fatta automatiserade beslut i större utsträckning, säger finansminister Elisabeth Svantesson, i ett pressmeddelande. – Digitaliseringen medför stor potential för att effektivisera såväl offentlig förvaltning som välfärd. Digitala verktyg kan, rätt använt, minska administrationen, ge ökad medborgarnytta och höja kvalitén, säger civilminister Erik Slottner, i samma pressmeddelande. Förordningen träder i kraft den 1 augusti 2024.

  • Här är världens första AI-styrda skogsmaskin – tränad i Umeå

    En ny forskningstudie vid Umeå universitet, i samarbete med Skogforsk och Algoryx Simulation, har lyckats utveckla ett AI-system som på egen hand kan köra en 16-ton tung skogsmaskin utan mänsklig inblandning. I testerna fick en AI ta över styrningen av en tung skogsmaskin och navigera över olika hinder och följa en planerad rutt. Innan dess hade AI:n tränats i flera miljoner träningssteg på Umeå universitets superdator. Dylik digital träning av AI-system har tidigare varit begränsade till digitala system eller små och lätta robotar eftersom tunga maskiner, exempelvis för skogsarbete, har komplex mekanik, ofta i kombination med hydraulik, som gör dem svåra att kontrollera. Trots att digitala simuleringar i dag har en hög grad av realism vad gäller fysikmodeller så finns fortfarande en viss diskrepans mot verkligheten. Detta “verklighetsglapp” utgör sedan ett stort hinder när en förtränad modell ska styra en fysisk maskin, men den ny studien visar att detta går att överbrygga. – Resultaten visar att det är möjligt att överföra AI-styrning till en fysisk skogsmaskin efter att först ha tränat den i simulerad miljö, säger Viktor Wiberg, forskare på Algoryx Simulation, vars doktorsavhandling vid Umeå universitet ligger till grund för arbetet, i ett pressmeddelande.

  • Massiv ökning av resebedrägerier

    Resebyrån Booking.com varnar nu för att de iakttagit hur antalet resebedrägerier ökat med mellan 500 och 900 procent de senaste 18 månaderna, rapporterar BBC. Enligt Booking.com tycks bedragarnas användning av AI-verktyg, som Chat GPT, ligga bakom den explosionsartade ökningen. Framförallt har resebyrån sett en ökad mängd nätfiskeförsök där AI används för att skriva mer övertygande nätfiske-meddelanden än tidigare som försöker lura offer att lämna ifrån sig sina privata uppgifter. Booking.com:s internetsäkerhetschef Marnie Wilking uppmanar därför både hotell och resenärer att använda sig av multifaktorautentisering för att skydda sig mot näfiske, samt att vara väldigt försiktiga med vilka länkar de klickar på. Enligt Marnie Wilking har Booking.com samtidigt också börjat använda sig av AI på egen hand för att snabbare upptäcka fejkade hotell som försöker lura resenärer.

  • Den svenska e-handeln ökar kraftigt

    Enligt ett pressmeddelande från Svensk Handel omsatte den svenska e-handeln 14,9 miljarder kronor i maj, vilket är en ökning med 29 procent jämfört med samma månad förra året. Ökningen beror delvis på en oväntat hög efterfrågan på möbler och hemelektronik, två kategorier som har ett par svaga år bakom sig. – Det återstår att se om den positiva utvecklingen fortsätter, men hittills i år går e-handeln betydligt bättre än de två senaste åren, säger Per Ljungberg, innovationschef på Svensk Handel i en kommentar. Som smolk i bägaren påpekas att var femte konsument väljer att handla från utländska hemsidor, inte minst från hårt kritiserade aktörer som Temu och Shein.

  • Open AI-grundare startar nytt AI-företag

    I maj valde den israelisk-kanadensiske datavetaren Ilya Sutskever att lämna Open AI, ett företag som han var med och grundade 2015. Nu låter Ilya Sutskever meddela att han tillsammans med Daniel Gross och Daniel Levy har startat ett nytt AI-företag som kallas för Safe Superintelligence (SSI). Som namnet antyder är syftet med det nya företaget att ta fram säkra AI-lösningar, något som ska prioriteras framför kortsiktiga kommersiella påtryckningar. Förhoppningen är att SSI ska locka till sig duktiga medarbetare till kontoren i Palo Alto, Kalifornien och Tel Aviv, Israel, rapporterar CNBC.

  • Amazon satsar miljarder på molntjänster i Tyskland

    Amazon kommer att investera ytterligare 10 miljarder euro, motsvarande 112 miljarder kronor, på den tyska marknaden. Merparten, närmare bestämt 8,8 miljarder euro, kommer att spenderas på att förbättra infrastrukturen för molntjänsten Amazon Web Services (AWS). Resten ska användas för att förbättra logistiken, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Enligt beräkningarna kommer Amazon att behöva anställa 4 000 personer, något som är goda nyheter för den tyska regeringen som vill att fler teknikföretag investerar i landet.

  • Så moderniserar Karolinska sin it-miljö – ”vi måste vara världsledande även på det”

    I ett år har Malin Fahlén varit it-chef på Karolinska universitetssjukhuset. En stark kontrast till hennes tidigare jobb som globalt ansvarig för e-handelsplattformarna för alla varumärken på H&M.  – Jag har gjort en helomvändning. Efter att ha varit där i nio år så bestämde jag mig för att jag ville göra något annat. Något som skapar värde och där jag kan göra skillnad på riktigt. Att verkligen kunna komma in och förändra och bryta ny mark – det var det jag nappade på, säger hon.  Karolinska universitetssjukhuset är inte bara ett av Europas största sjukhus utan också rankat nummer sju i världen i tidskriften Newsweeks ranking ”Worlds best hospitals”. Och det ställer krav på it-miljön.   – Vi vill vara världsledande inom sjukvården och då måste vi vara världsledande inom it i vården också.  Bygger ny plattform För att ta sig vidare från en föråldrad it-miljö byggs därför en plattform för att kunna tillgängliggöra data – både operationellt i vård och behandling och analytiskt för uppföljning, analys och forskning.  Plattformen man utvecklar byggs för Karolinska men också för hela region Stockholm.   – Vi har uppdraget att bygga den här infrastrukturen. Regionen bevakar det vi gör och i och med de upphandlingarna som regionen nu genomför så tittar man också på hur den här nya infrastrukturen och plattformen ska kunna användas.  Parallellt med att Karolinska utvecklar ny infrastruktur så har region Stockholm gjort ett antal upphandlingar och just nu pågår en upphandling av ett gemensamt journalsystem som väntas vara klar i höst.  Och nyligen avslutades en upphandling av en Clinical Data Repository, CDR,  själva databasen där hälsodatan sparas. Ett Clinical Data Repository är en realtidsdatabas som konsoliderar data från en mängd olika kliniska källor. När den implementeras under hösten tas nästa steg för  att få ut tillämpningar för vården.    Minska administrationen I ett första skede vill man komma åt den enorma administrationen i vården.  – Där tittar vi på hur vi kan föra över data automatiskt till de olika kvalitetsregisterna i den nya plattformen, där pågår arbete där vi tittar på hur det ska kunna skalas. Det skulle vara enormt tidsbesparande för vården.  Både automatiseirng och AI finns med i planen för att effektivisera och minska administration och därmed möjliggöra att vårdpersonal får mer tid med patienterna.   – Vi tittar också på hur vi kan använda AI inte bara i klinisk rutin utan också för mer administrativa ändamål som att förbättra schemaplanering, operationsplanering, och att minska administration i exempelvis ekonomiprocesser.  Ett annat prioriterat område är att låta AI leta fram information från olika källor som intranät- och dokumenthanteringssystem.  Måste ha avvecklingsplan Men under plattformen döljs fortfarande en enorm mängd system och hur man ska hantera det stora systemarvet är en viktig fråga framåt. Många äldre system knyts till den nya plattformen som möjliggör att det går att göra alla de data som finns där bättre tillgängliga för verksamheten.  Men Malin Fahlén trycker på att Karolinska också behöver bli bättre på att inte bara ta in nya system utan också titta på avvecklingen.  – Vi behöver ha långsiktiga planer för hur vi ska förändra vårt systemlandskap också både på kort och lång sikt. När det uppstår behov så köps det ofta in ett system men där behöver vi verkligen tänka till så att vi inte bara adderar i systemparken. Det kan också handla om hur vi arbetar med våra leverantörer.  Mängden system – ibland föråldrade – skapar inte bara komplexitet utan också risker. Därför gäller det att avvecklingen sker på ett standardiserat och säkert sätt så att det blir så få enskilda integrationer som möjligt. Dessutom finns it integrerat även i exempelvis medicinskteknisk utrustning. – Allt detta gör it-säkerheten till en mycket viktig del för oss givet både Nato-inträdet och  att vi är i en sektor som är ett tydligt mål för cyberattacker. För att kunna avveckla och ta in nya system  på ett säkert och effektivt sätt är det avgörande att vi har en målarkitektur både i regionen men också för oss på sjukhuset, säger Malin Fahlén.  Skapa sömlös upplevelse Förutom en tydlig målarkitektur är det också nödvändigt med en integrationsstrategi på både kort och lång sikt för att hänga med i utvecklingen och inte hamna i legacy framhåller Malin Fahlén.  –  I grund och botten måste vi minska administrationen och möjliggöra för läkare att spendera tid i den kliniska verksamheten och inte behöva lägga för mycket tid i olika it-system. Vi behöver se till att kontexten fungerar – att samma patient följer med och data hanteras effektivt och korrekt oavsett system, säger hon.  – Vi vill uppnå en sömlös upplevelse där personalen inte behöver lägga onödig tid på att logga in och ut från olika system för att hantera dokumentationen kring en patient –  det är grundläggande saker som vi bara måste få att fungera.   För att på ett säkert sätt kunna prova sig fram och testa nya tekniker så planerar Karolinska att få upp sandboxmiljöer  som ska kunna användas inte bara av it-organisationen utan också av vårdverksamheten.  – Vi behöver möjliggöra it-miljöer där drivna medarbetare i vården ska kunna arbeta. Det är viktigt att vi gör det på ett säkert sätt istället för att det upphandlas eller köps in i olika miljöer ute i verksamheten utan att vi har de här miljöerna hos oss.Vi behöver ju ha innovation i allt vi gör och se till att vi ligger i framkant.  Långa processer Efter ett år på Karolinska – vad är då de största skillnaderna mellan offentlig och privat sektor?  – Den största skillnaden är nog hur man arbetar med tredjeparter och leverantörer. I offentlig sektor är det långa processer med offentliga upphandlingar och lagrummet som är strikt reglerat. Utrymmet att fatta snabba beslut och justera riktningen längst vägen är mindre än i en privat verksamhet.   I många privata verksamheter ligger systemen  i molnet  – på Karolinska ligger inget där ännu även om det är något som utvärderas.   – Den dörren var helt stängd när jag började men vi tittar nu på vilka möjligheter som finns. Sedan måste vi troligen även i framtiden ha on-prem-lösningar och egna interna molntjänster för system som  inte lämpar sig för att läggas ut i molnet. Men det finns likheter också – inte minst när det gäller arbetet med att få it och verksamhet att jobba mot gemensamma mål.  – Det är inte bara i det privata näringslivet som det är viktigt att förstå värdeskapandet. Vi måste prioritera vårt arbete för att generera värde i vården. De lösningar vi levererar måste vara skalbara så att vi kan bygga vidare på ett kostnadseffektivt sätt och generera maximal verksamhetsnytta, säger Malin Fahlén.    – Det innebär att det är viktigt att hitta bra metoder för styrning och hur vi tillsammans med verksamheten gör prioriteringar mot gemensamma mål – det jobbar vi mycket med. It som funktion kan inte arbeta isolerat utan det är alla, tillsammans i verksamheten som behöver samarbeta för att vi ska bli framgångsrika.

  • AI i vården? Svenskarna svarar ja

    Sedan 2017 har andelen svenskar som tycker att AI kan användas i vården dubblerats från fyra av tio till åtta av tio enligt en ny rapport från PwC. Nästan alla läkare och sjuksköterskor uppger att de är positiva till AI-stöd i sitt arbete.  – Vårdens medarbetare vittnar om stora brister i arbetsmiljön, vilket i längden hotar patientsäkerheten. Artificiell intelligens är lösningen på många av dessa utmaningar och om tekniken används på rätt sätt kommer vården att förbättras, säger Cecilia Fornstedt, branschexpert inom hälso- och sjukvård på PwC i en kommentar.  Svenskarna tänker sig att AI framför allt kan bidra till minskade väntetider, det svarar nästan hälften. Men frågar man vårdens medarbetare är det en bättre arbetsmiljö och ökad vårdkvalitet som lyfts fram och sju av tio vill använda AI till  administrativa uppgifter såsom journalföring, schemaläggning och resursplanering. Över hälften av de som arbetar vården ser positivt på att analysera information och upptäcka avvikelser – det kan handla om tumörer på röntgenbilder, patientövervakning på sjukhus eller i hemmet – med hjälp av AI.  När det kommer till läkemedel är vårdens medarbetare däremot mer skeptiska. Bara 22 procent tycker det är en bra idé. Och närmare två av tre inom vården skulle inte känna sig trygga med att patienter enbart har kontakt med ett AI-verktyg. De efterlyser också mer kunskap om AI – sex av tio medarbetare tycker att det behövs utbildning. 

Di Digital

  • Spelmiljardären talar ut: Därför sålde vi allt

    Det har varit tämligen tyst kring Patrick Söderlund en tid.  Det betyder inte att spelmiljardären legat på latsidan. I en stor intervju med Di berättar han om privata samtal om AI med statsministern, de egna investeringarna i startups och jätteförsäljningen av sitt eget Embark Studios. ”Det finns förstås avtal och incitament för oss grundare att vara kvar”, säger han.

  • Gymnasieeleverna byggde AI-plattform med hundralappar

    Bakom studieplattformen Studystellar står fem ungdomar från gymnasieskolan Östra Real i Stockholm. Idén om att erbjuda skräddarsydd studiehjälp med AI kom under sista läsåret – knappt ett år senare hjälper de studenter på internationella universitet som Harvard och når ut till miljontal följare på sociala medier. 

  • Högst värderade AI-doldisen: ”Flera svenska bolag är ledande”

    Recorded Future är med råge det högst värderade AI-bolaget med svenska grundare. Sverige ligger inte så risigt till inom AI-området som många vill mena, enligt serieentreprenören Staffan Truvé som forskat i AI sedan 1980-talet. ”Många svenska bolag är ledande”, säger han i Di TV

  • Krisande laddbolaget missar målet i kapitaljakt

    Den krisstämplade laddoperatören Eways desperata jakt efter kapital fortsätter. Nu missar man målet om att ta in friskt kapital innan midsommar. ”Jag vill inte spekulera i vad som händer om inte sätter den”, säger vd:n och medgrundaren Niclas Sahlgren.

  • Efter dispyten: Open AI-grundaren startar konkurrent

    När Open AI-grundaren Ilja Sutskever meddelade sin avgång förra månaden hintade han om nytt projekt – och nu startar han en konkurrent till sin forna arbetsplats. Bolaget Safe Superintelligence ska med en forskningsorganisation ta fram säker superintelligens. 

  • Flat Capital riskerar smäll på 33 miljoner

    Sebastian Siemiatkowskis Flat Capital kan behöva skriva ned värdet på leveransbolaget Getir till noll.  Det skulle innebära en smäll på knappt 33 miljoner kronor för investmentbolaget, eller motsvarande 8 procent av dess substansvärde.

  • Izettle-veteranernas AI-bolag passerar 100 miljoner kronor

    Stravito passerade 100 miljoner kronor i intäkter under 2023, sex år efter starten. Nu jagar bolaget, som delägs av Creades, ett positivt kassaflöde.  ”Vi har haft en strategi sedan många år tillbaka där vi sätter ekonomiskt oberoende framför tillväxt till varje pris”, säger vd:n Thor Olof Philogène.

  • Giftskandalen utvidgas för Ingrossos sminkbolag

    Kritiken haglar över Bianca Ingrossos Caia Cosmetics efter den polisanmälda giftskandalen, och nu har arga kunder funnit ytterligare en produkt hos sminkmärket som innehåller ett förbjudet ämne. Vad som sker härnäst ligger i händerna på polis och åklagare – men Kemikalieinspektionen pekar på att det vanligtvis leder till företagsböter.

  • Sett och hört vid Teslas stämma i Austin

    Elon Musk må vara en polariserande person, men just i samband Teslas jippostämma i Austin, Texas, var tongångarna överväldigande positiva. Di var på plats i USA och i dagens Digitalpodden reder vi ut ersättningspaketet, synen på strejken i Sverige och vad vi egentligen tror om människoroboten Optimus.

  • Efter konkursen – Cake säljer elhojar igen

    Cake säljer elmotorcyklar igen och den norska ägaren Espen Digernes hoppas hitta en ny produktionspartner redan i år. Satsningen leds av bolagets förre teknikchef Petra Färm.

Tekniknytt

NyTeknik